Friktionsdäck eller dubbdäck - skillnader och regler

Skillnaden i korthet

Dubbdäck har metalldubbar i slitbanan som biter i isen. Friktionsdäck, även kallade dubbfria vinterdäck, greppar med gummiblandningen och mönstret. De finns i två sorter. Nordiska friktionsdäck är gjorda för is och snö. Europeiska vinterdäck, även kallade centraleuropeiska, är gjorda för blöta vägar och snömodd runt nollan.

På is stannar en bil med dubbdäck kortast. På torr och våt asfalt är skillnaden liten, och där är det de europeiska vinterdäcken som greppar bäst. Vilket däck som passar beror alltså på vilka vägar du oftast kör på.

Jämförelse

Tabellen sammanfattar skillnaderna enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och Transportstyrelsens regler. Den säger inte vilket däck som är bäst, bara var vart och ett har sina styrkor.

Grepp och bromssträcka

VTI:s forskning visar att dubbdäck som grupp fortfarande är klart överlägsna dubbfria vinterdäck på alla typer av is som har testats. Skillnaden är störst på våt is, alltså is med ett tunt lager vatten ovanpå, som är det halkigaste underlaget. Den är minst på grov is.

De europeiska vinterdäcken är genomgående sämre på snö och is än både dubbdäck och nordiska friktionsdäck. På torr och våt asfalt är de däremot bäst, medan dubbdäck och nordiska friktionsdäck där är ungefär likvärdiga.

Alla däck tappar grepp när de slits. Dubbdäck tappar mer isgrepp än nordiska friktionsdäck när de blir slitna, men har ändå klart bättre grepp på is än båda typerna av friktionsdäck. Enligt VTI kan även rejält slitna dubbdäck prestera markant bättre än helt nya friktionsdäck på mycket hal is.

Regler som gäller

Reglerna skiljer mellan när du måste ha vinterdäck och när du får ha dubbdäck. De gäller personbilar och lätta lastbilar, och kommer från Transportstyrelsen.

När dubbdäck får användas

Dubbdäck är tillåtna från den 1 oktober till den 15 april. Är det vinterväglag, eller finns det risk för det, får du använda dem även före och efter den perioden. Du får inte blanda dubbade och odubbade däck på en personbil.

Krav på vinterdäck

Från den 1 december till den 31 mars måste bilen ha vinterdäck när det är vinterväglag. Vinterväglag betyder att det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen, och det är polisen som avgör om det råder vinterväglag där du kör. Mönsterdjupet ska vara minst 3 millimeter, något som är värt att kontrollera när du köper begagnad bil.

Sedan den 1 december 2024 räknas ett dubbfritt däck som vinterdäck bara om det är märkt med symbolen alptopp och snöflinga, ett berg med tre toppar och en snöflinga. Den kallas också 3PMSF. Däck som bara är märkta M+S räknas inte längre som vinterdäck på personbilar.

Gator med dubbdäcksförbud

Några kommuner förbjuder dubbdäck på vissa gator för att minska partiklarna i luften. I Stockholm gäller förbudet i september 2026 på Hornsgatan, Fleminggatan och Kungsgatan mellan Sveavägen och Birger Jarlsgatan. Du får korsa gatorna med dubbdäck.

Göteborg och Uppsala har också förbud på vissa gator. Gatorna kan ändras, så kontrollera på kommunens webbplats innan du väljer däck om du ofta kör i en stad med förbud, till exempel på Stockholms stads sida om dubbdäck eller Uppsala kommuns sida.

Buller, slitage och miljö

Dubbdäck låter mer än friktionsdäck, särskilt när de är nya. Skillnaden minskar när dubbarna slits. Enligt VTI är bullerökningen särskilt stor i låga hastigheter, under ungefär 60 kilometer i timmen, alltså i stadstrafik.

Dubbarna sliter också på asfalten. De partiklar som slits loss är förhållandevis grova och bidrar mycket till halterna av PM10, det vill säga inandningsbara partiklar, i städernas luft. Det är skälet till de lokala förbuden.

Kostnad

Priset på en uppsättning vinterdäck beror på dimension, märke och modell, och det finns inget oberoende underlag som visar en generell prisskillnad mellan dubbdäck och friktionsdäck. Jämför därför samma dimension hos flera säljare. Dubbdäck kan dessutom tappa dubbar med tiden, vilket försämrar isgreppet.

Räkna också med kostnaden för däckbyte och eventuell förvaring två gånger om året, om du inte byter själv. Lägg in däckkostnaden i bilens årskostnad i bilkostnadskalkylatorn, som har ett fält för service, däck och reparationer.

När passar vad?

Det finns inget däck som passar alla. Det som avgör är vilka vägar du kör på, hur ofta och hur mycket du kan välja bort att köra när det är halt.

Kör du ofta på landsvägar med is, i norra Sverige eller på vägar som sällan saltas, talar mycket för dubbdäck, eftersom det är på is de har sin största fördel. Kör du mest i stadstrafik på saltade gator i södra Sverige, där vägen ofta är våt eller torr, kan nordiska friktionsdäck räcka. De är tystare och tillåtna på alla gator.

Kör du regelbundet på gator med dubbdäcksförbud är friktionsdäck det som fungerar där. Europeiska vinterdäck passar främst den som kör nästan bara på vägar som hålls fria från is och snö, eller har en bil som kan stå kvar hemma när det är halt. Är du ovan vid halka är isgreppet värt att väga tungt. Fler guider om att äga och sköta bil finns under bil.

Vanliga missförstånd

Fyra missförstånd om vinterdäck är vanliga.

Missförstånd	Så är det
Alla friktionsdäck är likadana	Nordiska och europeiska vinterdäck skiljer sig mycket, och de europeiska är enligt VTI klart sämre på is och snö.
Dubbdäck greppar bäst på torr asfalt	Där är dubbdäck och nordiska friktionsdäck ungefär likvärdiga, och europeiska vinterdäck bäst.
M+S-märkta däck räknas som vinterdäck	Inte längre på personbilar. Sedan den 1 december 2024 krävs symbolen med alptopp och snöflinga.
Datumet avgör om jag måste ha vinterdäck	Vinterväglaget avgör, mellan 1 december och 31 mars. Är vägen torr i december gäller inget krav, och är den isig i slutet av september får du ha dubbdäck.