- Energi
- Jämförelse
Bergvärme eller luftvärmepump - skillnader i kostnad och krav
Bergvärme, luft/vatten, luft/luft och fjärrvärme jämförda på investering, driftkostnad, livslängd, tillstånd och ROT-avdrag, och vilka hus vart och ett passar.
Kort svar
Bergvärme kräver borrning och kostar därför i regel mest att installera, men fungerar i hela landet och passar större hus. En luft/vattenvärmepump kostar mindre att installera och passar bra i södra Sverige, men blir mindre effektiv när det är riktigt kallt. Båda kräver vattenburen värme, alltså radiatorer eller golvvärme med vatten. En luft/luftvärmepump värmer luften i huset men inte tappvarmvattnet. Fjärrvärme finns bara där det finns ett fjärrvärmenät. Vilket som passar beror på huset, klimatet och tomten.
Den som säger luftvärmepump menar ibland luft/luft och ibland luft/vatten. De är två olika system med olika krav, så håll isär dem när du tar in offerter.
Skillnaderna i en tabell
Tabellen jämför de fyra alternativen på det som brukar avgöra. Den anger inga priser, eftersom säljarnas prisuppgifter skiljer sig mycket åt och ingen oberoende källa redovisar dem. Be om offerter på ditt eget hus.
| Faktor | Bergvärme | Luft/vatten | Luft/luft | Fjärrvärme |
|---|---|---|---|---|
| Investering | I regel högst, borrning ingår | Lägre än bergvärme | Lägst | Anslutningsavgift, sätts av det lokala bolaget |
| Driftkostnad | El till pumpen, jämn över året | El till pumpen, högre när det är kallt | El till pumpen, kompletterar annan värme | Pris från det lokala bolaget |
| Klimat | Hela landet | Bäst i södra Sverige | Mindre effektiv i norra Sverige | Oberoende av klimatet |
| Kräver vattenburen värme | Ja | Ja | Nej | Ja |
| Tappvarmvatten | Ja | Ja | Nej | Ja |
| Tomt och borrning | Plats för borrigg, avstånd till brunnar | Plats för utedel | Plats för utedel | Nät i gatan |
| Anmälan till kommunen | Ja | Nej | Nej | Nej |
| Egen utrustning | Värmepump och borrhål | Värmepump och utedel | Innedel och utedel | Fjärrvärmecentral |
Bergvärme
En bergvärmepump hämtar värme ur berggrunden genom ett borrhål, där en slang med vätska tar upp värmen. Temperaturen i berget är ungefär densamma året om, och därför ger bergvärme jämn värme även när det är kallt ute. Energimyndigheten beskriver bergvärme som ett alternativ för större hus med många boende, som fungerar i hela landet. Bergvärmepumpar har energiklass A++ eller A+++ både för värme och varmvatten.
Bergvärme kräver vattenburen värme, plats för borriggen på tomten och avstånd till grannarnas brunnar och borrhål. Går det inte att borra kan jordvärme vara ett alternativ, där slangen i stället grävs ner i marken. Det kräver en stor tomt. För både berg- och jordvärme måste du göra en anmälan till kommunen innan arbetet börjar, se avsnittet om tillstånd nedan.
Luft/vattenvärmepump
En luft/vattenvärmepump hämtar värme ur uteluften med en utedel och värmer vattnet i radiatorerna eller golvvärmen, och tappvarmvattnet. Den kräver alltså vattenburen värme, precis som bergvärme. Någon borrning behövs inte, så den går fortare och kostar mindre att installera.
Enligt Energimyndigheten passar luft/vatten bra för både mindre och större hus i södra Sverige, men den fungerar inte lika effektivt i norra Sverige med långa kalla vintrar. Ju kallare luften är, desto mindre värme finns att hämta. Då tar en elpatron, ett elvärmeelement i pumpen, över en del av uppvärmningen, och elförbrukningen går upp.
Luft/luftvärmepump
En luft/luftvärmepump hämtar värme ur uteluften och blåser ut varm luft inomhus. Den värmer bäst ett öppet utrymme, och inte tappvarmvattnet. Energimyndigheten beskriver den som ett av få enkla alternativ för hus med direktverkande el, alltså element som värms direkt med el och inte med vatten.
Luft/luft är ofta ett komplement till husets vanliga värme. Den kostar minst av alternativen att installera, och många modeller kan också kyla på sommaren. Precis som luft/vatten blir den mindre effektiv i sträng kyla.
Fjärrvärme
Fjärrvärme är värme som produceras centralt och leds till husen som varmt vatten i ledningar under marken. Det kräver att det finns ett fjärrvärmenät i gatan. I huset behövs en fjärrvärmecentral som för över värmen till radiatorerna och tappvattnet, men ingen värmepump eller eget borrhål.
Anslutningsavgiften och priset bestäms av det lokala fjärrvärmebolaget, och du kan inte välja något annat bolag. Priserna skiljer sig mycket mellan orter. Enligt Nils Holgersson-rapporten, som jämför kostnader för flerbostadshus, steg fjärrvärmepriserna med i genomsnitt 9,2 procent mellan 2024 och 2025. Fråga bolaget på din ort om anslutningsavgift och pris för en villa.
Kostnader och avdrag
Det som avgör kostnaden över tid är investeringen, hur mycket el pumpen använder och hur länge den håller. Uppgifterna om pris och livslängd kommer i huvudsak från tillverkare och återförsäljare och skiljer sig åt, så jämför offerter med samma förutsättningar.
Investering och driftkostnad
En värmepump använder el för att flytta värme. Hur mycket värme den ger per kWh el anges som årsvärmefaktor, eller SCOP, och står i produktbladet. En högre siffra betyder mindre el för samma värme. Vad du betalar per år beror på husets värmebehov, pumpens årsvärmefaktor och vad en kWh kostar med alla avgifter.
Exemplet visar hur du räknar, med ett antaget värde. Ett hus behöver 20 000 kWh per år för värme och varmvatten. Anta att värmepumpen har en årsvärmefaktor på 3 i ditt hus. Då behöver den ungefär 20 000 / 3 ≈ 6 700 kWh el per år. Med 1,80 kronor per kWh blir det omkring 12 000 kronor. Samma beräkning med pumparnas egna värden och ditt eget elpris gör det möjligt att jämföra offerterna. Kom ihåg att en luft/vattenpump har lägre årsvärmefaktor ju kallare klimatet är.
ROT-avdrag
Installation av värmepump ger rotavdrag på 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kronor per person och år, eller 75 000 kronor tillsammans med rutavdrag. Material ger aldrig rotavdrag. Det tillfälligt höjda rotavdraget på 50 procent gällde bara arbete som betalades mellan den 12 maj och den 31 december 2025.
Skatteverket har schabloner för hur stor del av priset som räknas som arbete. För installation av vätska/vattenvärmepump, till exempel bergvärme, är det 35 procent av den totala kostnaden, och för luftvärmepumpar, både luft/vatten och luft/luft, 30 procent. För borrning är schablonen 35 procent. Företaget drar av rotavdraget direkt på fakturan.
Tillstånd och borrning
Enligt 17 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att utan anmälan till kommunen inrätta en värmepump som hämtar värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Det gäller bergvärme, jordvärme och sjövärme. Kommunen får också kräva tillstånd i hela kommunen eller i vissa delar, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Luftvärmepumpar behöver ingen anmälan, men utedelen bör placeras så att den inte stör grannarna med buller.
Vänta med borrningen tills kommunen har handlagt anmälan. Kommunen kan ta ut en avgift för handläggningen, så fråga vad den kostar.
Brunnsborrare är sedan 1976 skyldiga att rapportera brunnar till SGU:s brunnsarkiv, och sedan 2019 kan privatpersoner också registrera sina brunnar och energibrunnar. I SGU:s kartvisare kan du se var grannarnas brunnar finns innan du planerar borrhålet. SGU:s vägledning Normbrunn-16 beskriver hur brunnar ska borras, och SGU rekommenderar att du anlitar en certifierad brunnsborrare.
När passar vilket
Det finns inget system som är bäst för alla hus. Situationerna nedan visar vad som brukar tala för det ena eller det andra.
Ett större hus i norra Sverige med radiatorer har ofta mest nytta av jämn värme året om, vilket talar för bergvärme om tomten medger borrning. Ett hus i södra Sverige med radiatorer och en liten tomt, eller där borrning inte går, kan klara sig med luft/vatten. Ett hus med direktverkande el och inga vattenburna radiatorer kan inte använda berg eller luft/vatten utan att först bygga om värmesystemet, och där är luft/luft ett enklare sätt att minska elförbrukningen.
Går det ett fjärrvärmenät i gatan är fjärrvärme ett alternativ utan egen värmepump, och priset avgörs då av det lokala bolaget. Jämför det med de andra alternativen över flera år, inte bara med anslutningsavgiften.
Vanliga misstag
Det vanligaste misstaget är att bara jämföra investeringen. Ett system som kostar mindre att installera kan använda mer el varje år, och över 15 eller 20 år kan det väga tyngre än skillnaden i pris.
Ett annat är att glömma att bergvärme och luft/vatten kräver vattenburen värme. Har huset direktverkande el kostar det mycket att bygga om. Ett tredje är att börja borra innan kommunen har handlagt anmälan. Det sista är en pump som är fel dimensionerad. En för liten pump låter elpatronen göra mycket av jobbet, och en för stor kostar mer utan att ge mer.
Nästa steg
Innan du tar in offerter, ha svar på frågorna nedan. Be sedan om tre offerter som räknar på samma värmebehov, och fråga om årsvärmefaktor, garanti och vad som ingår.
Energi- och klimatrådgivaren i din kommun ger opartisk och kostnadsfri rådgivning om val av värmesystem. Är du inte redo att byta system finns en checklista för att minska elförbrukningen. Fler jämförelser finns under jämförelser, och fler guider om uppvärmning under energi.
Källor
- Energimyndigheten, Välj rätt värmepump
- Energimyndigheten, Tillstånd för värmepump
- Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 17 §
- Skatteverket, Så fungerar rotavdraget
- Skatteverket, Ger arbetet rätt till rotavdrag?
- Skatteverket, Rotavdraget höjs till 50 procent
- SGU, Brunnsarkivet
- SGU, Vägledning för att borra brunn (Normbrunn-16)
- Nils Holgersson-gruppen, Fjärrvärme 2025
- Energimyndigheten, Energi- och klimatrådgivning