Karensavdrag och sjuklön - så räknas avdraget

Karensavdraget är ett avdrag på 20 procent av den sjuklön du skulle få under en genomsnittlig vecka. Det görs en gång per sjukperiod, oavsett när på dagen du blir sjuk. Sjuklönen i sig är 80 procent av lönen och betalas av arbetsgivaren från den första till den fjortonde dagen. Från dag 15 kan du få sjukpenning från Försäkringskassan.

Så fungerar karensavdraget

Karensavdraget ersatte karensdagen den 1 januari 2019. Tidigare fick du ingen ersättning alls för den första sjukdagen. I dag görs i stället ett avdrag som motsvarar ungefär en dags sjuklön för den som arbetar heltid fem dagar i veckan. Karensdagen finns alltså inte kvar för anställda, men många använder fortfarande ordet.

Skillnaden är att avdraget blir lika stort i förhållande till lönen oavsett hur ditt schema ser ut. Den som hade ett långt pass den första sjukdagen förlorade mer med den gamla karensdagen än den som hade ett kort. Avdraget görs från sjuklönen och kan aldrig bli större än den sjuklön du får under sjuklöneperioden, alltså de första fjorton dagarna.

Har du en enskild firma, ett handelsbolag eller ett kommanditbolag gäller andra regler. Då har du karensdagar i Försäkringskassans system, och du har själv valt hur många.

Så räknar du ut karensavdraget

Räkna först ut din genomsnittliga veckolön. Ta sedan 80 procent av den, vilket är din sjuklön för en vecka. Karensavdraget är 20 procent av det beloppet. På lönebeskedet ser du ofta två rader: ett sjukavdrag för den lön du inte fick för sjukdagarna, och ett karensavdrag. Sjuklönen läggs sedan till som en egen rad.

Ett kollektivavtal får bestämma hur sjuklönen och avdraget räknas i detalj, så beloppen kan skilja sig något från exemplen nedan. Principen är densamma.

Exempel med månadslön

Exemplet gäller en person med 30 000 kronor i månaden som arbetar heltid, fem dagar i veckan. Veckolönen blir 30 000 × 12 / 52, ungefär 6 923 kronor. Sjuklönen för en vecka är 80 procent av det, 5 538 kronor. Karensavdraget är 20 procent av sjuklönen, ungefär 1 108 kronor.

En sjukdag är värd ungefär 1 385 kronor i lön. Sjuklönen för dagen blir 1 108 kronor, och hela den summan försvinner i karensavdraget. Är personen sjuk en dag blir det alltså ingen sjuklön alls. Är hen sjuk två dagar får hen sjuklön för den andra dagen, ungefär 1 108 kronor.

Exempel med timlön

Exemplet gäller en timanställd med 160 kronor i timmen som i genomsnitt arbetar 20 timmar i veckan. Veckolönen är 3 200 kronor och sjuklönen för en vecka 2 560 kronor. Karensavdraget blir 20 procent av det, 512 kronor.

Hade personen ett pass på åtta timmar den dag hen blev sjuk går 1 280 kronor i lön förlorade. Sjuklönen är 80 procent, 1 024 kronor, och efter karensavdraget återstår 512 kronor. Timanställda har rätt till sjuklön för de pass de var inplanerade på. Är anställningen avtalad till kortare tid än en månad krävs att du har varit anställd fjorton dagar i följd.

Sjuk en del av dagen

Går du hem sjuk mitt på dagen får du sjuklön för de timmar du missar. Försäkringskassan skriver att det inte spelar någon roll när på dagen du sjukanmäler dig: avdraget är alltid 20 procent av en veckas sjuklön. Eftersom avdraget inte kan bli större än sjuklönen tas det först från de timmar du missade den dagen.

Räcker inte de timmarna tas resten av avdraget från sjuklönen nästa sjukdag. Kommer du tillbaka till jobbet dagen efter görs inget mer avdrag, men du får heller ingen sjuklön för de timmar du gick hem. Hur det slår för dig beror på ditt schema.

Sjuklön de första 14 dagarna

Sjuklöneperioden omfattar den första sjukdagen och de tretton kalenderdagarna efter den. Under den tiden betalar arbetsgivaren sjuklön med 80 procent av lönen och andra anställningsförmåner. Rätten gäller från den första dagen av anställningen.

Sjuklön betalas från den dag du sjukanmäler dig till arbetsgivaren, så gör det så tidigt som möjligt. Du ska också lämna en skriftlig försäkran om att du har varit sjuk. Från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan, alltså dag 8, behöver du ett läkarintyg för att få sjuklön. Arbetsgivaren kan i vissa fall kräva intyg tidigare, om det finns särskilda skäl.

Efter dag 14

Från dag 15 kan du få sjukpenning från Försäkringskassan, och du ansöker själv från den dagen. Sjukpenningen räknas på din sjukpenninggrundande inkomst (SGI), som i stort sett är den årslön Försäkringskassan utgår från. Du får knappt 80 procent av SGI, men bara upp till ett tak. År 2026 är den högsta SGI 592 000 kronor, vilket är tio prisbasbelopp. Ett prisbasbelopp är ett belopp som regeringen fastställer varje år, och 2026 är det 59 200 kronor.

Den högsta sjukpenningen är 1 259 kronor per dag 2026. Tjänar du mer än taket kan ett kollektivavtal ge en kompletterande ersättning, så fråga arbetsgivaren eller facket.

Regler som skyddar dig vid upprepad sjukdom

Blir du sjuk igen inom fem dagar från att en sjukperiod har slutat räknas det som samma sjuklöneperiod. Du får inget nytt karensavdrag, och de dagar du redan har haft räknas in i de fjorton.

Har du fått karensavdrag tio gånger under de senaste tolv månaderna görs inga fler avdrag. Den elfte sjukperioden ger sjuklön utan avdrag.

Har du en sjukdom som gör att du troligen blir sjuk fler än tio gånger under tolv månader, eller länge i sträck, kan du söka särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Gäller skyddet för att du blir sjuk ofta slipper du karensavdraget, och arbetsgivaren får ersättning för sjuklönen. Gäller det för risken för långa sjukperioder är det bara arbetsgivaren som får ersättning. Du ansöker med ett läkarintyg som beskriver varför du väntas bli sjuk ofta eller länge.

Vanliga missförstånd

“Karensdag och karensavdrag är två olika saker i dag.” För anställda finns bara karensavdraget sedan 2019. Karensdag är det gamla namnet, och det lever kvar för egenföretagare.

“Timanställda får inte sjuklön.” Det gör de, för de pass de skulle ha arbetat. Den som är behovsanställd utan rätt till sjuklön från arbetsgivaren kan i stället få sjukpenning från Försäkringskassan, och då görs karensavdraget från sjukpenningen.

“VAB ger karensavdrag.” Karensavdraget hör till sjuklönen när du själv är sjuk. Är du hemma med ett sjukt barn är det ersättningen för vård av barn från Försäkringskassan som gäller, och den har egna regler.

Relaterade frågor

Vill du veta vad som gäller när du är på resa i jobbet står det i guiden om traktamente. Fler guider om lön, anställning och ledighet finns under arbete och karriär.