Buffert - vad det är och hur stor den bör vara

En buffert är sparade pengar som ska täcka en oväntad utgift eller ett tillfälligt inkomstbortfall, så att du inte behöver låna, till exempel genom ett dyrt sms-lån, när något händer. Finansinspektionen föreslår att du siktar på en buffert som täcker två till tre månaders nödvändiga utgifter. Det är en utgångspunkt och ingen regel, och rätt storlek beror på ditt hushåll.

Hur stor ska bufferten vara?

Tumregeln på två till tre månader handlar om de utgifter du inte kan skjuta upp, inte om hela lönen. Konsumentverket skriver att hur mycket du behöver är olika för olika personer, och ger därför ingen fast siffra.

Det kan hjälpa att tänka på bufferten som två delar. Den första är en mindre akutbuffert för sådant som en trasig tvättmaskin, en tandläkarräkning eller en bilreparation. Den andra är en större trygghetsbuffert som ska räcka om inkomsten minskar eller försvinner en tid, till exempel vid sjukdom eller arbetslöshet.

Många har mindre än så. När Finansinspektionen kartlade svenskarnas sparande under åren 2020 till 2023 hade varannan konsument mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto, och bara 3 av 10 hade 50 000 kronor eller mer.

Räkna fram din egen siffra

Lägg ihop de utgifter du har varje månad och som du inte kan välja bort. Det är boendet, mat, el, försäkringar, lån, transporter och barnens kostnader. Multiplicera sedan summan med det antal månader du vill kunna klara dig.

Två exempel visar hur det kan se ut. Siffrorna är påhittade. En ensamstående som hyr och har nödvändiga utgifter på 16 000 kronor i månaden behöver 32 000 kronor för att täcka två månader. En familj i villa med nödvändiga utgifter på 32 000 kronor i månaden behöver 96 000 kronor för tre månader.

Bestäm också hur lång tid det skulle ta att få en ny inkomst om du förlorade jobbet, och hur mycket a-kassan eller en inkomstförsäkring skulle ersätta. Ju mindre av inkomsten som ersätts, desto större behöver trygghetsbufferten vara.

Det som gör att du behöver mer

Vissa situationer gör att en större buffert kan behövas. En villa eller en bil ger fler oväntade reparationer än en hyresrätt. Barn i hushållet höjer de nödvändiga utgifterna. En visstidsanställning, en inkomst som varierar eller att hushållet bara har en inkomst gör inkomstbortfallet svårare att klara. Saknar du a-kassa eller inkomstförsäkring får du mindre ersättning om du blir arbetslös.

Var ska bufferten ligga?

Bufferten ska gå att använda direkt och vara värd lika mycket när du behöver den. Konsumentverket skriver att det kan vara bra att spara bufferten på ett tryggt sätt utan risk. Ett separat sparkonto med fria uttag passar, eftersom pengarna är tillgängliga men inte blandas ihop med vardagspengarna. Fonder och aktier kan falla i värde just när du behöver pengarna.

Kontrollera att sparkontot omfattas av insättningsgarantin. Den skyddar dina pengar om banken går i konkurs, och från den 1 januari 2026 gäller den med upp till 1 150 000 kronor per person och institut. Tidigare var beloppet 1 050 000 kronor.

Så bygger du upp en buffert

Det enklaste sättet är en stående överföring till sparkontot samma dag som lönen kommer, så att sparandet sker innan pengarna hinner användas till annat. Konsumentverket rekommenderar automatisk överföring av samma skäl. Börja med ett belopp du klarar varje månad, även om det är litet, och höj det när det går.

Med en sparränta kan du se hur ett månadssparande växer i sparkalkylatorn. Skriv in räntan på kontot som avkastning och noll i avgift. När du har använt bufferten fyller du på den igen, innan du börjar spara till annat.

Buffert eller försäkring

En buffert och en försäkring täcker olika saker. Bufferten tar små och medelstora kostnader, till exempel självrisken när du använder en försäkring, alltså den del av skadan du betalar själv. Försäkringen tar det som är för stort för bufferten, som en brand eller en stor vattenskada. Med en större buffert kan du ibland välja en högre självrisk och därmed en lägre premie.

Relaterade frågor

Den del av bufferten du kan behöva nästa månad bör inte ligga på ett investeringssparkonto i fonder eller aktier, eftersom värdet kan ha sjunkit när du behöver ta ut pengarna. Ett sparkonto med insättningsgaranti är tryggare för det ändamålet. Hur ISK, kapitalförsäkring och aktiedepå skiljer sig för det långsiktiga sparandet förklaras i ISK, kapitalförsäkring eller aktiedepå. Har du bolån och pengar över kan du också jämföra om du ska amortera eller spara. Fler guider om sparande, lån och budget finns under privatekonomi.